Engelska

Varje hösttermin

Simuleringsteknik är ett ämne som kräver erfarenhet av modellering, goda kunskaper i numerisk analys samt programmeringsförmåga. Kursens syfte är att ge doktoranden en möjlighet att i ett arbetslag lösa industrinära beräkningsproblem relaterade till modellering av komplexa mekaniska system. Deltagarna möter numeriska metoder kan på olika nivåer i industrinära simuleringsverktyg. I synnerhet gäller detta ordinära differentialekvationer, med och utan algebraiska bivillkor, metoder för att lösa stora ickelinjära ekvationssystem samt egenvärdesberäkningar.

Teoridel: Numerisk behandling av ordinära differentialekvationer med diskontinuiteter och/eller algebraiska bivillkor. Modelleringsvarianter, variationsintegratorer och andra speciella modelleringsanpassade numeriska metoder. Introduktion till ett modelleringsspråk.

Praktisk del: Numeriska experiment med beräkningsverktyg i kommersiell, industrirelevant programvara som t.ex. Dymola. Likartade experiment med egen kod i Python/SciPy.

förstå hur matematisk modellering av mekaniska system kan leda till differentialekvationer med diskontinuerliga koefficienter eller algebraiska bivillkor.
förstå hur sådana system hanteras av moderna programpaket, som t ex ASSIMULO.
kunna beskriva strukturella likheter mellan olika ingenjörsproblem som diskuteras i kursen.

självständigt kunna tillämpa och kritiskt evaluera numeriska metoder som är vanligt förekommande i industriella programpaket.
skriva en rapport som med adekvat terminologi, och algoritmiskt välstrukturerat, redogör för matematiska metoder som används i industrinära simuleringsverktyg.

Föreläsningar

övningar

Projekt

Skriftlig rapport

Underkänd, godkänd

 

Relevant material (tidskriftsartiklar samt utdrag ur webbaserade handböcker) delas ut vid kursstart.

FMNN05F

 -09-15

FN1/Anders Gustafsson